Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 3. Åsikter och grundsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men det blir icke i min tid, ej heller, hoppas jag, i
Alexanders...»
Så kommer underrättelsen om Louis XVI:s död.
Katarina känner sig liksom träffad i hjärtat, hon går till sängs,
hon har feber och hon ropar till sin förtrogne:
»Den 1 februari 1793.
»Man måste absolut utrota ända till namnet fransmän!
Jämlikheten är ett vidunder. Den vill bli kung!»
Nu är offret fullständigt, Voltaire går samma väg som
de andra. Sedan hör man från kejsarinnans mun och hennes
penna nästan vilda hämnderop och de besynnerligaste planer
till vedergällning:
»Den 15 februari 1794.
»Jag uppmanar alla protestantiska länder att omfatta
den grekiska religionen för att skydda sig mot den
irreligiösa, omoraliska, anarkiska, brottsliga och diaboliska smittan,
som är fiende till Gud och tronerna. Den är den enda
apostoliska och verkligt kristliga; den är en ek med djupa
rötter.»
Efter att ha vädjat till Cæsar, åkallar hon alltså
Tamerlan och hans bödelssvärd, efter jesuiterna anropar hon
en långskäggig pope, som skall föra de förvillade folken i
den ortodoxa kyrkans räddande sköte. Är den Cæsar hon
talar om den, som Frankrike och Europa sedan verkligen
måste underkasta sig? Ja och nej. Denne Cæsar kände
hon ej igen i början; 1791 tänkte hon på någon utifrån
kommande hämnare, förste bäste hertig af Braunschweig.
Först längre fram antaga hennes framtidssyner en annan
och mera bestämd form, och nu kommer hon äfven den
annalkande verkligheten närmare, hon nästan snuddar vid
den. Katarina ser Napoleon, innan han har uppträdt, hon
pekar på honom, beskrifver hans utseende:
»Om Frankrike kommer ut ur detta» — dessa rader
äro daterade den 11 februari 1794 —, »skall det bli
kraftfullare än någonsin, fogligt och mildt som ett lamm, men
då behöfves det en öfverlägsen, klok, modig man,
förnämligare än sina samtida och kanske hela århundradet. Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
