Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 1. Regeringskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på förhand, då vi talade om den stora regentinnans karakter.
Med en sådan karakter som hennes lägger man vanligen
något helt annat än tur och framgång i vågskålen, som
fäller utslaget för de människoöden man är satt till att
leda. Katarina lade först och främst däri sin ovanliga
förmåga af yttre värdighet. Den 3 juli 1764 skref Fredriks
ambassadör, grefve von Solms, till sin herre:
»Hos nationen finns mycket missnöje och jäsning och
hos kejsarinnan mycket mod och fasthet, åtminstone till
skenet. Hon har rest härifrån (till Livland) med den
lugnaste min och den tryggaste hållning, fastän det för två
dagar sedan varit myteri inom gardena.»
Vid ett annat tillfälle har prinsen af Ligne antecknat:
»Jag är den ende, som har sett, att turkarnes sista
krigsförklaring ett ögonblick kom henne att helt
anspråkslöst tänka, att det ej finns något varaktigt i denna världen
och att äran och framgångarna äro osäkra. Hon kom ut
från sina rum med samma lugna min som hon haft förr än
hennes kurir lämnade henne.»
Själf imponerar Katarina på sina vänner och ovänner
genom denna värdiga hållning, men låter aldrig imponera
på sig af något eller någon och förlorar aldrig fattningen.
År 1788, just i det ögonblick, då det svenska kriget skall
bryta ut, är det i arméen liksom inom förvaltningen, men
i synnerhet i arméen, en förskräcklig brist på män. Grefven
af Anhalt infinner sig, föregången af ett europeiskt rykte
som krigare, och erbjuder sina tjänster. Hon tar emot honom
med öppna armar. Men han begär högsta kommandot som
general en chef. Katarina vägrar. Den tyske condottieren
blir häpen och ond och förklarar, att han ämnar fara hem
och plantera kål.» »Sköt den väl,» svarar kejsarinnan lugnt.
För att öka den prestige hon utöfvar, försmår hon
ibland icke att använda vissa konstgrepp och effekter, som
ha en bismak af koketteri. Då grefve de Ségur aflämnar
sina kreditivbref, varseblir han »någonting teatraliskt» i
kejsarinnans sätt; men detta »något» imponerar så på den
nykomne, att han glömmer sitt inlärda och enligt etikettens
fordringar på förhand delgifna tal. Han är tvungen att
improvisera ett annat. En af hans företrädare, som varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
