- Project Runeberg -  Katarina II af Ryssland : en kejsarinnas roman /
307

(1897) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Ernst Lundquist - Tema: Russia, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 2. Inre politik. (Den politiska polismakten. Lagstiftning. Förvaltning)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom. Sedan rusade han på dörren. Resten kan man
gissa. — Scheschkofski dog 1794 och efterlämnade en stor
förmögenhet.

Allt detta finnes icke omtaladt i de lagar, hvarmed
Katarina 1767 ville begåfva Ryssland. Låt oss nu granska
hennes lagstiftningsarbete.

2.


Under loppet af 1765 skref Katarina till d’Alembert
och underrättade honom i följande ordalag om det snara
afsändandet af en skrift, som hon författat och som hon
ville underställa hans omdöme:

»Ni skall där få se, huru jag, till mitt rikes nytta, har
plundrat presidenten de Montesquieu utan att namnge honom;
jag hoppas, att han, om han från andra världen ser mig
arbeta, skall förlåta mig detta plagiat för tjugu millioner
människors lycka, som skall bli resultatet däraf. Han älskade
mänskligheten för mycket för att kunna bli stött däröfver.
Hans bok är min bönbok.»

Två år därefter är arbetet ännu ej färdigt, och Katarina
uppger därför följande orsak till den store filosof, som hon
valt till domare:

»Det, som jag flere gånger sagt er att jag arbetar på,
är inte längre likt det jag har velat skicka. Jag har strukit,
sönderrifvit och bränt upp hälften, och Gud vet, hvad det
blir af det öfriga.»

Men mot midten af 1767 äro Katarinas arbeten
fullbordade, och frukten af hennes långa möda offentliggöres;
det är den beryktade Instruktionen för Lagstiftande
församlingen, som hon samtidigt beslutat inkalla. Den sista sidan
innehåller följande utgjutelse:

»Gud förbjude, att det, sedan det af oss begynta verket
nu förts till slut, i världen må finnas en annan nation, där
rättvisan är bättre tillgodosedd och den allmänna lyckan
följaktligen större. Det mål, jag åsyftar, skulle då icke
vara vunnet. Jag vill icke lefva för att se denna olycka.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katarina/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free