Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Andra boken: Regentinnan - 3. Yttre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några år senare aflockade en ryss, hvilken ville gå och gälla
för filosof:
»Det var först mot slutet af det sista århundradet som
det okunnighetens mörker, hvari vårt fädernesland varit
insvept, började skingras, och denna gryning kom från
Frankrike. Huru talrika än de människor må vara, som känna
sig benägna att ropa: ’Korsfäst fransmännen!’ måste man
erkänna, att de senare ha gjort mera för vår upplysning än
hela det öfriga Europa. Genom Peter den stores
tillskyndelse ställdt i mer än ett halft århundrade under tyskarnes
färla, visade Ryssland ej ens till det yttre ett sken af något
slags intellektuel odling. Det är Katarinas regering som
den äran tillkommer att ha infört hos oss kännedomen om
de nyttiga vetenskaperna, hvilkas inverkan på sederna
genast uppenbarade sig på ett förvånande sätt. Också
upprepar jag ännu en gång: Huru talrika de än må vara, de
som omfatta gamla eller nya tron, och de, som utgöra ett
eko af dem, då det gäller att ropa: Korsfäst fransmännen!
så är dock en Voltaire icke en Marat, en Jean-Jacques
Rousseau ej en Couthon och en Buffon ingen Robespierre.»
4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
