Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 3. Katarina som pedagog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket tålamod, uthållighet och energi som god vilja.
Svårigheterna härrörde först och främst från det motstånd hon
mötte icke allenast bland sin omgifning — denna var i
allmänhet själf föga bildad och följaktligen principielt likgiltig,
om icke rent af fientlig mot genomförandet af en sådan
plan — utan också bland de mera begåfvade och upplysta
personer hon vände sig till, utom det officiella området, för
att få deras medverkan i företaget. Jean-Jacques Rousseaus
åsikter delades t. ex. ej af Nowikof eller de kretsar, där
han utöfvade inflytande. Och det var ungefär Rysslands
dåvarande mest intelligenta kretsar. Nowikof hade sina egna,
fullständigt afvikande åsikter i fråga om pedagogik; i fråga
om nationell uppfostran ville han inrymma ett stort fält åt
lokalandan, landets traditioner och seder, och han ogillade
det godtyckliga införandet af utländska element. Hvad
beträffar den officiella personal Katarina förfogade öfver, var
dess ståndpunkt sådan, att den undrade, om offentlig
undervisning och skolor i allmänhet tjänade till något. På en
aftonmottagning hos kejsarinnan 1785, där Patjomkin satt i
gång en diskussion om nödvändigheten af att begåfva
Ryssland med ett större antal universitet, anmärkte Zawadofski,
direktören för de nyligen bildade normalskolorna, att
universitetet i Moskwa icke sedan sin uppkomst frambragt en
enda man, som utmärkt sig inom vetenskapen. — »Det är
emedan ni hindrade mig att fortsätta mina studier där,»
svarade Patjomkin. Favoriten hade verkligen blifvit
relegerad och tvingad att gå in vid ett regemente, hvilket var
början till hans uppkomst. Han glömde säga, att hans lättja
och dåliga uppförande med rätta ådragit honom detta straff.
Katarina tog nu till ordet och konstaterade, att hon själf
stod i stor tacksamhetsskuld till universiteten: alltsedan hon
fått i sin tjänst några män, som fullbordat sina studier i
Moskwa, kunde hon förstå något af de rapporter och andra
officiella dokument, som man förelade henne till
undertecknande. Efter detta samtal beslöts grundandet af
universiteten i Nischni-Nowgorod och Jekaterinoslaf. Men den
senare staden återstod ännu att skapa.
En annan svårighet yppade sig vid valet af
undervisningspersonalen. Då Betzki organiserade kadettskolan, tog han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
