- Project Runeberg -  Katarina II af Ryssland : en kejsarinnas roman /
482

(1897) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Ernst Lundquist - Tema: Russia, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Fjärde boken: Katarina i hvardagslag - 2. Familjelif. Storfursten Paul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ha lyckats däri. Fru d‘Oberkirch skildrar i sina memoarer
uppträdet, som hade till skådeplats herr de la Reynières
hus, där konstnärsföreningens klubb nu är inrymd. Herr
de la Reynière var en rik generalförpaktare, och hans
bostad, som var dekorerad af de förnämsta artisterna i Paris
med Clérisseau i spetsen, ansågs för en af stadens
märkvärdigheter. Paul ville bese den. Man hade redan
presenterat den ondsinte arkitekten för honom, och han hade icke
bemött honom särdeles väl. Det var åtminstone Clérisseaus
åsikt, och han hade till furst Bariatinski, storfurstens
adjutant, skrifvit ett — enligt Grimms utsago mycket värdigt
— bref, hvari han emellertid djärfts förklara, att han skulle
omtala för kejsarinnan af Ryssland, huru hennes son
bemötte de personer, som hon hedrade med sin aktning. Några
dagar därefter möttes arkitekten och prinsen i hôtel de la
Reynières matsal. Detta rum var ett af Clérisseaus
mästerverk. Då grefve du Nord inträdde där, varseblef han en
man, som bugade sig utan att säga ett ord. Paul besvarade
hälsningen, men mannen spärrade vägen för honom.

»Hvad vill ni mig, min herre?»

»Känner ni inte igen mig, ers höghet?»

»Jag känner mycket väl igen er, ni är herr
Clérisseau.»

»Hvarför talar ni då inte till mig?»

»Emedan jag inte har något att säga er.»

»Och ni ämnar göra här liksom hemma hos er,
misskänna mig, behandla mig som en främling, mig, kejsarinnans
arkitekt, mig, som brefväxlar med henne! Också har jag
skrifvit till er fru mor för att beklaga mig öfver det
ovärdiga sätt, hvarpå ni bemöter mig.»

»Skrif då också till min fru mor, att ni hindrar mig
från att passera, min herre. Hon skall säkert tacka er.»

Grimms sätt att omtala denna händelse i sin
korrespondens med Katarina är betydligt olika. Det förefaller oss
också mera sannolikt. Paul skulle ha först tilltalat
Clérisseau i afsikt att godtgöra sina försummelser mot honom;
han visade sig mycket älskvärd, påminde om de smickrande
ord han redan sagt till konstnären vid deras första
sammanträffande. Men Clérisseau afbröt dessa vänskapligheter post
festum:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katarina/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free