Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rundtomkring, som kom de två pojkarna att se på
hvarandra och göra sig en tyst fråga hvad de hade här
att göra på flickornas enskilda område.
Bens mod att träda fram och bjuda Sigrid
Walborg sin påse svek honom fullkomligt och Syberg hade
visst inte åtagit sig att göra det, fast Ben så påstod.
I detsamma kom det en flock flickor utför
branten rakt bakom dem och mellan de höga glesa
tallstammarna skulle det bli lätt för flickorna att upptäcka
Syberg och Ben.
Ben proponerade en indiansk krigslist att trycka
sig ner i ljungen och smyga sig undan. Han kände
sig som i lifsfara i händelse af upptäckt och hans
spänning meddelade sig åt Syberg.
Flickorna kommo allt närmare, storskrattade och
sjöngo i den klara höstluften och pojkarna smögo sig
smidigt som den sista Mohikanen snedt uppåt
backen, allt medan de andfådda tittade upp ur ljungen då
och då.
Ben fann ställningen ytterst spännande. Med sin
påse under den tillknäpta rocken, krälade han på mage
längs den fuktiga marken utan att ge ett ljud ifrån
sig. Syberg ett stycke framför honom. Båda kände de
det som om de rufvat på minst mord och plundring,
i stället för sitt fredliga attentat med sirapsknäcken.
De voro just nära att hinna småskogen med de
täta alarna när flickorna kommo fram till deras första
gömställe. En af dem böjde sig ned till marken och
tog upp något hvitt.
Det var en strut med knäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
