Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i bottnen af den, men när hon också ville nöja sig
med endast en såsom de andra flickorna, bockade sig
Ben flera gånger och bad henne behålla alltsammans.
Hon tog emot dem med en kastning på
hufvudet, rodnade litet för de andra flickornas skull och
tackade.
Sirapsknäcken hade gjort sin verkan, Ben och
Syberg blefvo bjudna på kaffe och smörgås och
flickorna läto sig ej stort generas af dem, fastän nog en
del blygare gerna sett att pojkarna hållit sig borta.
Bens eröfringsförsök af Sigrid Walborg stannade
vid knäcken. Han gjorde ej en min af att observera
henne vidare, fast han i smyg följde med hvarje
hennes minsta rörelse. Allra minst skulle hon få ana att
han var här för hennes skull. Och då Ben icke brydde
sig om henne, brydde hon sig ej heller om honom.
Men när det hotade att bli förtroligheter mellan
Syberg och henne, när Syberg redan engång hindrat
henne att falla i vattnet och när hon såg smickrad ut
öfver hans uppmärksamheter, bröt Ben af allt vidare
närmande dem emellan med att föreslå Syberg att de
skulle gå sin väg och inte vidare störa flickorna.
Syberg kunde icke gerna bli ensam midt i
flickskocken heller, fastän han nog haft lust och så
nickade de och lomade af uppåt backen, medan flickorna
fortsatte sina lekar och Sigrid Walborg stod med en
trädgårdspade i handen för att kasta upp gropen, som
skulle fyllas med glödheta stenar. På dem lade man
sedan färsk potatis och fylde gropen med jord. Efter en
stund togs jorden bort igen och då lågo potäterna der,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
