Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Är jag så extravagant?
— Man emanciperar sig från annat än
kläde-drägten —
— Det är oftast svårt. ..
— Desto modigare att ha gjort det–
Ben talade i en nedslagen och lågmält ton, full af
respekt. Han gick bredvid Sigrid Walborg utan att
se upp och hon gjorde den reflexionen för sig sjelf
att han ändå var bra olik hennes öfriga herrumgänge,
— så finkänslig som en ung flicka. Ingendera rörde med
en tanke vid det förflutna, — det var som bortblåst.
Det var en för sällsam sympati som andades mot
Ben ur hela hennes väsen. Hon mötte hans tankar
utan att han ens behöfde säga ut dem och de hade
gått tysta bredvid hvarann en lång stund när Sigrid
Walborg stannade vid en port.
— Ni bor här? frågade Ben.
— Ja.
När de skildes undvek hon att möta hans blick,
gaf honom sin hand till ett kort handslag och gick
in. Men Benjamin Thomén gick med hufvudet
ned-böjdt i mycket djupa tankar hem genom staden. Folk
som sett honom tillsammans med fröken Walborg,
drogo genast sina slutsatser, men hans gamla mor
kunde icke nog förundra sig öfver den förändring
hennes son undergått. Han hade gått ut ka rf och
otillgänglig, men kom hem vänlig och full af omsorg för
den gamla, så hennes hjerta rätt fyldes till brädden af
öfversvallande ömhet och hennes blick tindrade litet
fuktig och varm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
