[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som stora scener i er egen lifsroman;
Ni väger dem ännu med fantasiens vikter,
Ni kallar ståtligt dem för kvinnans högsta plikter
och tror Ni är i stånd för dem att bryta ban.
Men lät mig säga Er, — ju klarare Ni fattar
att lifvet fordrar strid och kamp på annat håll . . .
Mary:
Nej, nej, — herr filosof! Förlät mig att jag skrattar,
men all er visdom blir för mitt förnuft ett noll.
Jag tror så gärna pä att Ni har någon mening
i edra stora ord, men jag förstår den ej
och vet ej hvad de ha att göra i förening
med det, som fört oss hit. Min bästa herre, nej,
nu måste vi få slut på alla tomma fraser
och alla manlighetens lika tomma gracer.
För sista gången. — skjut! Vredgad: Ty annars
skjuter jag!
Baron:
För sista gången — nej!
Ser ironisk! och öfverlägset på Mary i det hans
tonfall blir allt mer hånande:
Men Ni får ej bli svag
och darra pä er hand såsom Ni gör nu just!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
