- Project Runeberg -  Dikter /
148

(1896) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG)

[Read further instructions below this scanned image.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ert nonsens liknar hån så mycket, att jag känner
mig förolämpad mer än hvad jag varit nyss.

Baron; leende:

Så låt mig komma då som man det gör med vänner
och plåna skymfen ut med en försoningskyss —!

Mary :

Ni drifver öppet gäck med det jag kallar heligt,
min rätt som människa, den vill Ni skämta bort,
och sist och slutligen så finner Ni det skäligt
att göra mig förslag af denna söta sort
som vore jag ännu er ömma turturdufva
och som Ni icke själf tömt ut er kärleks grufva.

Nej, — det blir aldrig af. Jag önskar ej försoning,
ty jag vill ha min rätt; — var god och gif mig den!
Upprättelse jag vill, men icke alls försköning.

Nå, — samla Eder nu!

Tager upp revolvern och ger honom den.

Baron; skjuter bort hennes hand och vapnet:

Ni känner icke än
vid edra unga år att lifvet har konflikter,
som aldrig lösas. Nej, — Ni älskar dem som dikter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:34:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katdikter/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free