Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lustjakten Don Juan ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i barrskogen ocli försvann ur landskapets ram.
Fjällarna blefvo liflösa stenmassor, det gröna
en torftig vegetation, den blanka och stilla
fjorden en mörk fängelsehåla, hvarur han ej kunde
komma. Han hade aldrig förut vetat, huru högt
han älskade sin hustru. Han hade aldrig trott,
att en kvinna förmådde taga skenet af solen,
värmen ur luften och glädjen af all världen.
Valambregue rasade och stampade i däck.
Om det ville blåsa upp storm, full storm, som
med ens slungade honom ur detta fördömda,
stillastående vatten ut på fria Nordsjön, in i
Engelska kanalen 1 Han bet i en tågstump för
att dämpa sitt raseri. Han vilie hinna fram till
Havre och Paris innan de andra, men nu låg
han cn ändlös lång timme orörlig på samma
fläck och såg vägen, där de andra försvunnit.
Han besvor alla helvetets makter om storm, full
storm.
Då kom kaptenen fram till honom och
yrkade på att stryka toppen och refva storseglet.
»Hvad i alla djäflars namn — är ni galen?»
»Nej, men vi fä en ordentlig åskby!»
»Desto bättre! Men ej en klut får bärgas,
kom ihåg det. Det är jag, som befaller
ombord på min egen lustjakt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
