Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade stum sin hustru, där hon stod halft
nedslagen och halft glad, och när tårarna
trängde sig fram i hennes ögon, slöt han
henne häftigt och varmt till sig och kysste
henne på mun och panna.
I det hela taget hade deras första
återseende icke burit den nästan
högstämda och djupt rörda prägel han drömt
om. Hon hade stått med de två äldsta
barnen på ångbåtskajen och viftat med
näsduken till honom, sedan hon känt
igen honom redan på afstånd. Då hade
det kommit en besynnerlig beklämning
öfver Klercken, han kände sig bedragen
utan att själf veta hvarför, och alla de
stora och varma källor han väntade att
skulle rinna öfver inom honom, hade icke
en oförfalskad, klar och omedelbar droppe
att framvisa. Han stod där torr och
nästan likgiltig, förgäfves bemödande sig
om att erfara den rörelse, som tidigare
förefallit honom så naturlig och själffallen.
Det återverkade obehagligt förlamande
på honom, han föreföll sig otacksam,
obarmhärtig i sin otillgänglighet, och han
fruktade det ögonblick då hans väntande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
