Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustru skulle läsa hans hela förtorkade
själstillstånd i hans ögon. Det
ögonblicket kom allt närmare, ju smalare
vattenstrimman blef mellan ångaren och
kajen, och för att förbereda henne på det
tog han sig lidande öfver pannan och
skakade på hufvudet, antydande därmed
att han icke befann sig väl. Hon skakade
också sorgset på hufvudet, och så
för-blefvo de stående, stirrande nästan stelt
på hvarandra tills landgången lades ut.
Deras första kyss hade föga af den
omätliga tacksamhet och ömhet, som han
velat lägga i den, och deras blickar
snuddade nästan skyggt vid hvarandra. Det
var då lättare för honom att hälsa på
barnen och möta deras troskyldiga ögon,
hvilka förvånade sig öfver att detta nu
var pappa, som de halft förgätit under
hans långa frånvaro, men som de
dagligen hört talas om och dagligen väntat.
Så gingo de alla fyra hem till fots,
sedan Klerckens bagage ensamt fyllt en
droska, så att där knappast funnits rum
för barnen att åka. Dessutom ville han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
