Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en herre, som såg ut ungefär som inspektören,
men som bar sig åt på det mest besynnerliga,
utmanande sätt.
Han mönstrade markerna oeh gården alldeles
som 0111 han varit en fältherre från de krigiska
taflorna inne på väggarna i pappas rum, och om
han bara haft uniform och en svart bindel om
pannan samt suttit till häst, så nog hade lille
Karl då vetat hvem han var. Han hade varit
ingen mer eller mindre än general Döbeln själf,
eller »Bödeln» som lille Karl hälst kallade honom
med en barnkammarversion af bokstäfverna. Nu
påminde han, där han satt på sitt kusksäte, något
om »Trosskusken», men blicken och hållningen
var Napoleons, den store Napoleons!
Lille Karl såg på hans intåg alldeles
handfallen och utom sig af förvåning öfver det som
tilldrog sig. Hvar var pappa, som lät något
sådant hända på Annila? Aldrig hade en människa
förut åkt in på Annila gård med den uppsynen.
En dof vrede började ofrivilligt jäsa inom honom.
Han kände sig djupt förolämpad och sårad och
oförsonligt fientligt stämd mot den främmande.
Han tog upp en sten från marken och var färdig
att försvara sitt hem.
Den främmande lät sin fältherreblick
likgiltigt snudda vid honom, där han stod med stenen
i näfven och harmen lysande ur ögonen. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
