Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaf knappast akt på lille Karl, hvars
obetydlighet till hälften försvann bakom trädgårdens
spiréa-häckar, och han åkte stolt in på gården i spetsen
för sin tross. Lille Karl sprang genom
trädgården med andan i halsgropen för att hinna fram
och se huru han där blef emottagen.
Han hoppades i sin oförklarliga hätskhet att
pappa skulle taga emot den främmande såsom
han förtjänade och med en befallande armrörelse
visa honom %?ägen till bakgården; där kunde han
stanna med sina lass och inte köra fram med
dem midt för paradtrappan. Men pappa kom alls
inte ut. I stället kom inspektören från sin
sido-byggnad, hälsade riktigt ödmjukt på den
främmande fältherren och bad honom stiga in hos sig.
Trossen fick bli där den ville, forkarlarna stego
ner från sina lass, och hästarna började beta af
gräset på gårdens putsade lindor och stora rotunda.
Det blef lille Karl för mycket att lugnt åse.
Ilan visste att gårdens egna hästar aldrig fingo
tillåta sig någonting så opassande, och därför
trädde han fram från trädgården och sade till
forbönderna i sin myndigaste ton:
»Hästarna få inte gå och beta på gårdslindan.
In på bakgården med er!»
De samtalande bönderna sågo med leende
undran på lille Karl, som befallde så myndigt,
men gjorde sig ingen brådska att lyda honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>