Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I slutet af smekmånaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne genast komma hem till sig. Hon hade
blifvit lämnad ensam af sin man, som i ett anfall af
dåligt lynne gått ut, och nu kände hon sig så
gränslöst ensam och olycklig, att hon nödvändigt behöfde
någon att förtro sig till.
Svägerskan kom tröstande och mild, och blef
tyranniserad af lilla frun, hvars sorger voro
svägerskans så omätligt öfverlägsna, emedan hon var gift
och svägerskan ogift. Svägerskan kunde naturligtvis
icke förstå hälften af lilla fruns outhärdliga
själsmar-ter, men lyckades ändå till slut att släta ut de
envisaste rynkorna ur lilla fruns söta, oskyldiga panna.
De åto kvällsvard tillsammans och hade intet ord
för den uteblifna mannen, ty han enerverade lilla
frun för mycket. Hon suckade ännu tungt, när de
stego upp från bordet, men sedan fann hon på att
låta jungfrun koka kaffe och bar själf in det i
mannens rum. Hon hoppades att han skulle
komma hem och finna dem upprymda och glada där,
hvarför hon tög fram likör och gjorde sitt bästa för
att visa honom huru litet hans uteblifvande bekom
henne. I sin ifver att utföra denna nya plan, glömde
hon sig själf så att hon storskrattande narrade den
snälla svägerskan att taga del i en formlig
fruntim-mersvift. När mannen icke kom, skildes de åt
fram-emot midnatt, och lilla frun fick igen sitt misshumör
öfver sig, då hennes plan icke lyckats bättre.
Mannen hade tagit farväl af vännen på gatan,
och dref ensam en stund med händerna i fickorna.
Han ville icke vända om hem, ty det var just ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
