Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I slutet af smekmånaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hag uti, var af helt annat slag, än hans tröga, lugna
stallbröder, med hvilka han dock innerst
sympatiserade af vana och grundåskådningar. De skulle vara
finpolerade pratmakare efter nyaste modet, som löpte
omkring på baler och konserter, hade reda på
skvaller, teater och literatur och all möjlig annan smörja.
Nej tack för dem! Han hade haft nog af
hvardagsvännen i eftermiddags.
Under invärkan af det gamla sällskapet, den
för ovanlighetens skull goda värdshusmaten och
spriten, fingo hans tankar en nästan oppositionel
riktning mot hans eget äktenskap. Hvad var han
annat än sin hustrus träl? Huru hade hon inte
tråkat ut honom i dag, och huru . . . asch, han gitte
icke tänka på det engång! Men det var lugnt och
behagligt att igen känna sig obunden och fri som
förr bland gamla, goda bekanta.
När den slutande smekmånadsmannen på
morgonkvisten åkte hem, blefvo hans tankar litet
spakare. Den äktenskapliga institutionens allvar föll
tung öfver honom, och han fick plötsligt ett
omotiveradt medlidande med sin hustru. Hon var ju ett
barn, ett sjukt barn, och det hade varit fult af
honom att lämna henne ensam i kväll.
Hon var ju så hjälplöst och helt lämnad i hans
våld, så att han nästan skämdes för sina hårda
tankar tidigare på kvällen. Och så kom minnet af
alla goda stunder de upplefvat tillsammans . . .
I uppgångstrappan till sin våning satte han sig
ned, slöt ögonen, tänkte ut stegen han skulle taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
