Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I slutet af smekmånaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sättet på hvilket han skulle kläda af sig, för att
komma i säng utan att väcka sin hustru. Och han
hamnade där utan ett ord från hennes sida.
Nästa dag gick han misslynt och tvär upp till
ämbetsrummet. Vid frukosten såg han ful ut i
ögonen, och hjärnan kändes honom som en främmande
klump i skallen, hvilken als inte hörde dit. Han
skämdes smått för sin hustru och bytte icke många
ord med henne. Hon å sin sida försökte späja ut
om han ännu var ledsen på henne, men kom till
intet resultat. Vid middagen satt lilla frun i spänd
väntan på att hennes man skulle säga någonting, så
att hon fått reda på hvad han tänkte. Mannen hade
kryat till sig på förmiddagen med lagom
ansträngande arbete och en sup och en smörgås. Han var
hungrig och hade nära nog glömt gårdagens
förargelser. Hvad han själf tänkt i häftigt mod i går
kväll, var idel förflugna tankar, han fann sig väl i
sitt hem igen, såg på sin hustru småleende och sade
öppenhjärtadt:
— Jag kom litet sent hem i natt.
Lilla frun svarade ej med ett ord på hans
meddelande, utan såg förkrossande likgiltigt förbi honom
på tjänsteflickan, som bjöd omkring maten.
— Jag kom litet sent hem i natt, gentog
mannen i den envisaste föresats att skämta bort
altsammans.
— Jag hörde det redan, sade lilla frun kort.
— Om jag ens haft roligt.. ., försökte mannen
oförsiktigt mäkla — om jag ens haft roligt. . . men . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
