- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
56

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undan piskan och den råaste misshandel på vägen hit*
hvarom Konrad kan vitna, ifall du så önskar. Hon
är troligen en infödd fransyska.» Han fattade
Antonias-hand och ledde henne fram till sin hustru.

Ej ett drag hade förändrats i den unga
grefvin-nans ansigte. Man skulle fåfängt sökt att utforska,,
om det var med" missnöje eller glädje, hon mottog^
denna tesjrnnerliga gåfva. I rösten hördes dock
må-häAda en obetydlig vibration, då hon sade:

»Och hvad är din önskan, Kasimir, med afseende
på henne. Hon synes trött. Hvar skall jag placera
henne ?» ,

»Det är mig fullkomligt likgiltigt. Jag har betalat
afgiften. Detaljerna af hennes framtida befinnande äro
för mig utan allt intresse. Sedan köpet är gjordt, har
varan förlorat allt behag för mig.»

»Ah petite soeur!»

Detta utrop, sammanpressadt af smärta, klöf luften
och träffade likt en darrande pil Kasimir, som med
stora steg gick fram och tillbaka i rummet. Han vände
sig häftigt och skyndade fram. Hon hade böjt sig ned
öfver barnet. Guldnålen, som sammanhöll hennes hår,,
hade lossnat, och hon nästan insveptes i de rika
massor af ljusa lockar, som nu böljade ned öfver
hennes-axlar. Jag kunde ej se hennes ansigte. Kasimir hade
ett eget uttryck öfver sig, der han stod kall och rak
bredvid dem. Ett knappt hörbart bäfvande, skälfvande,.
»Honorine» ljöd från hans läppar, och jag trodde ett
ögonblick, att han skulle trycka henne till sitt hjerta.
Men jag bedrog mig. Han återtog utan ett ord ellér
en rörelse vidare sin afbrutna promenad.

Hon reste sig med en hastig blick efter honom,
en blick, som dock förtäljde en lång historia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kavagkant/1/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free