Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ett mord på öppen gata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte tänker betala dig dina pengar, så dumt som
du burit dig åt. Adjöss med dig och kräf mig
inte mer, ty det nyttar ingenting till.»
Vid detta tal blef jag så rasande, så jag skulle
ha kunnat bita honom, om jag varit i tillfälle
därtill. Det kokade och sjöd inom mig. Vreden fick
mig helt i sitt våld. Följande ögonblickets
ingif-velse rycker jag blixtsnabbt upp min sammanslagna
stora fällknif, som jag alltid bar på mig, och riktar
med denna ett kraftigt slag åt hans hufvud.
Slaget träffade tinningen. Med ett kvidande,
som gick mig genom märg och ben, sjönk han
ned orörlig vid mina fötter. Jag stod som
fast-naglad på stället. Var jag en mördare? Höll
lifvet på att flykta? Hade jag mördat min käraste
barndomsvän och det för några lumpna kronors
skull?
Det var vreden och spriten som hade satt
mordvapnet i min hand. Gode Gud! Hvad skulle
jag göra? Fly? Men hvarthän? Mina lemmar
nekade mig sin tjänst. Där stod jag fortfarande
med fällknifven i min knutna hand, och den
hopsjunkna kroppen på trottoaren framför mig.
Det blef strax folksamling omkring oss. Polis
skyndade till, och jag blef arresterad på fläcken.
Jag skalf i hela min kropp. Store himmel! Min
stackars barndomsvän! Så långt hade det då gått
med mig. Det kunde inte gärna blifva värre:
jag var en eländig mördare. Mina händer voro
besudlade af människoblod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
