Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ryttaren och skeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Denne stolte hövding är inristad på en liten bildsten från Gotland. |
RYTTAREN OCH SKEPPET
700-talets sveakonungar och deras öden veta vi
mycket litet om. Under denna tid är det, som det stora
slaget på Bråvalla hed (förlagt till Småland, Östergötland
eller — sagans rike av olika forskare) skulle ha ägt rum.
I de sagor, som handla om detta, liksom i sagorna om
Ragnar Lodbrok och hans söner, avspeglar sig
emellertid en uppfattning, som nog i det hela torde vara sann.
Nu, när Sverge är enat och expansivt, börjar den
växling av krig och unioner mellan Sverge och Danmark,
som sedan med få avbrott pågår i ungefär tusen år!
Svenskar rida vida om land i dessa dagar. Väl rustade
äro de, med ypperliga vapen, starka sköldar, toppiga
hjälmar och rasslande ringbrynjor. Skarorna samlas från
många härad och folkland under sina hövdingar. På
Gotlands bildstenar, efterbildningar av kontinentens, som
i sin tur äro efterbildningar av romerska gravmonument,
se vi dem rida, stolta, raka män med spetsigt skägg och
barska blickar. Betrakta mannen på den gotländska
ryt-tarbilden. Hans häst är ett kraftigt djur med djup bringa
och hög manke — sådan som de norska hästarna ha
ännu i dag. Från Vendelfynden känna vi till dess
mundering, glänsande av förgyllda och emaljprydda beslag
på huvudlag och tyglar.
Själv sitter han där, bakom sin stora sköld med
vir-velformiga beslag — maken till dem se vi bl. a. på en
tysk gravstensryttare från 6oo-talet — stursk som en
kung i sin toppiga huva. Dräkten — det ser ut som ett
par österländska vidbyxor och högklackade
ryttarstövlar — är rymlig och veckrik. Hela mannen är en bild
av självmedveten kraft och framåtanda. Ett underligt
tecken svävar i skyn framför honom — kanske en av
de mystiska »valknutar», som ännu i sen tid äro den
östsvenska träsnidarkonstens mest typiska ornament och
som nog en gång haft magisk betydelse. — Uppför
hästens framben stiger lätt en liten kvinnlig genius,
framräckande ett horn. Den gestalten möta vi ständigt på
denna tid samman med ryttaren. Hon har tytts som
valkyria, en av Odens mör, som bjuda de fallna
kämparna mjöd och glädje i Valhall. I alla fall är det
typiskt, att så gott som alla kvinnoframställningar från
denna tid i Sverge äro dylika tjänande andar. Det var
en hård tid, en männens tid. Kvinnan tjänade, mannen
tog. Så var det i vikingavärlden och så skulle det bli i
gudavärlden efter döden. Det råder en slående likhet
mellan nordborna och Mohammeds araber under samma
tid — om också bildade mohammedaner, som under
vikingatiden sett svenskar i Ryssland, förfasa sig över
deras råhet i fråga om behandlingen av kvinnor. Tegnérs
Fritiof skulle i varje fall inte ha gått särdeles bra ihop
med sina vikingabröder, det tycks vara säkert.
På samma lilla gotländska bildsten som ryttaren är
också ett skepp inristat. Det finns många större och ståt-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 23 23:58:38 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0080.html
