Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Klockor, staplar och kyrkogårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 | Sverges äldsta daterade
kyrkklocka från Saleby i
Västergötland, är enligt den med runor
skrivna dateringen gjuten redan
år 1228. |
| | En runsten vid Harg i Uppland visar en klockstapel, som är
tämligen lik den på motstående sida avbildade. Runstenen, liksom
den berömda bonaden från Skog, ur vilken en detalj är avbildad
bredvid, visar kyrkklockornas användning under 1100-talet. |
| |
av klockans uppgifter var den nära till hands liggande
att förkunna, när helgsmål och bönetider voro inne.
Kyrkklockan hjälpte folk att hålla reda på tiden för de
religiösa skyldigheterna, vilket betydde mycket, när
andra klockor så gott som fullständigt saknades. Men den
folkliga uppfattningen, som avspeglades i otaliga sägner
om, hur kyrkklockan oroat och skrämt trollen och
jättarna eller förjagat häxorna, vilar på även en annan
uppgift hos den ljudande, vigda malmen, den att utgöra ett
mäktigt beskydd mot alla mörkrets, makter. Hela kyrkan
med alla dess ceremonier och sakrament var ju icke blott,
eller ens företrädesvis, för den vanliga
medeltidsmänniskan ett medel till den enskildes fostran, och förbättring.
Hon var fastmera ett av försynen inrättat kampmedel
med de ständigt hotande, förfärliga makter som under
Satans befäl likt en aldrig vilande härskara belägrade de
kristna och sökte bringa dem på fall, både andligen och
lekamligen, både med frestelser och olyckor, med synd
såväl som med sjukdom, med själanöd såväl som med
missväxt eller krig. I den kamp, som kyrkan förde med
djävulen och hans änglar, var klockan på sätt och vis
det grova artilleriet. Varhelst och närhelst kristna skulfe
samlas i en ren och smittofri atmosfär, måste klockorna
först ha rensat luften!
De äldsta, svenska kyrkklockorna synas ha klingat i
Nordens kanske första kyrka, den som Hergeir lät bygga
i Birka under Ansgars tid. Ty till den av Ansgar utsedda
biskop Gausbert sändes enligt ett bpvarat brev från
Tysk-lapd både »glogga» och tintinnabulum», det förra ett
tyskt-latinskt ord, detsamma som vår »klocka», det
senare en mindre ringklocka, troligen av det slag, som ännu
brukas vid vissa moment i den katolska mässan. På en
runsten vid Harg i Uppland från förra delen av ri oo-
talet och på den märkliga bonaden från Skogs kyrka i
Helsingland, en vävnad från samma tid, ser man
kyrkklockor avbildade. På Skogsbonaden är en klocka
anbragt i takhuven på en kyrka, en annan i en klockstapel.
Hargstenen avbildar en dylik stapel. Detta visar, att de
båda ännu i vårt land brukliga sätten att placera
kyrkklockorna funnits redan på medeltidens början. Tornen
i de tidiga medeltidskyrkorna ha också otvivelaktigt haft
till huvuduppgift att bära klockorna, om de också vid
sidan därav inrättats som försvarsbyggnader, lämpliga
att användas, när fejd och fara hotade socknen.
Det finns i svenska kyrkor ett icke ringa antal
medeltida klockor, ehuru flertalet naturligtvis under
århundradenas lopp spruckit och måst gjutas om eller befunnits
för små och omodärna. Många gingo ju också bevisligen
åt till rikets behov under Gustav Vasa. Ett av de uppror,
han hade att bekämpa, fick ju namnet Klockupproret,
emedan en av dess omedelbara anledningar var böndernas
förbittring över, att deras kyrkor berövades sina gamla,
älskade malmtungor. Vi ha icke hört talas om någon
»kalkfejd» eller någon »relikvariumsfejd», ehuru
reduktionen från kyrkan omfattade både kalkar, relikgömmor
och andra kyrkliga dyrbarheter. Det ger oss en liten
inblick i medeltidskyrkans ställning i det folkliga
from-hetslivet, om vi jämföra allmogens relativa likgiltighet
för indragningen av kyrkogodsen och klenoderna med
deras starka reaktion mot exproprierandet av klockorna.
I ena fallet berördes bara prästadömet, i det andra
berövades församlingen ett gudomligt instrument till skydd
och välgång, vars ljud genom åren skänkt alla och envar
trygghet och tillförsikt. Klockklangen var kanske den
katolska kyrkans mest populära och allmännast förstådda
uttrycksmedel gent emot landets allmoge.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 23 23:58:38 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0167.html
