Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romare och Göter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Skeppsbron i Stockholm star Sergels staty av Gustaf III. Det är
ett porträtt; dragen och »svenska dräkten» äro den svenske kungens.
Men i linjespelet förnimmes tydligt ett eko av Apollo di Belvedere,
antikens skönaste bildstod av ljusets och konstens gud.
ROMARE OCH GÖTER
De som voro unga, när rokokomänniskorna började bli
gamla och skröpliga, de som njutit gott av den tankens
frihet och smakens förfining, som det äldre släktledet
erövrat, utan att veta, vilka offer och ansträngningar det
kostat, voro upproriska och fulla av jäsande oro. Gustaf
III var själv en av dessa upproriska, för vilken den
närmast föregående perioden — hans egen barndomstid —
inneburit oändligt mycket kränkande och bittert. I
politiken var han revolutionär. Riksdagsväldet med dess
ohöljda parti- och privatintresse stod för honom som det
sämsta och tarvligaste av alla styrelsesätt, en kränkning
både mot hans medfödda rätt och hans personliga
värdighet. Den namnstämpel, varmed rådet ersatt hans
godsinte och viljesvage faders kungavilja, bröt han i två
stycken, som han lät försegla och bevara. Frihetstidens
politiska system krossade han djärvt och skickligt. Det
var hans goda lycka och folkets foglighet som gjorde, att
statskuppen 1772 försiggick utan blodsutgjutelse, ja
nästan utan smärta. Ty kanonerna hade varit laddade, och
Gustaf hade icke tvekat att kommendera ge fyr, om det
4*5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
