Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Grundläggandet av den vetenskapliga kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL II.
GRUNDLÄGGANDET AV DEN VETEN-
SKAPLIGA KEMIEN.
Det stora grundfel, varav antikens och medeltidens
kemiska betraktelser ledo, och som förhindrade verkliga
framsteg, var bristen på erfarenhet, grundad på försök.
Ett lysande undantag från denna regel fanns redan i den
gamla tiden nämligen den berömde Archimedes
(287-212 f. Kr.), grundläggaren av jämviktsläran och
hydrostatiken inom mekaniken. Han uppfann metoden att
genom vägning av en kropp i luft och i vatten bestämma dess
specifika vikt. På detta sätt fastställde han genom
vägningsförsök att en gyllene krans, tillhörig Hiero av
Syrakusa, i verkligheten bestod av förgyllt silver. Medelst
denna metod kunde man skilja de få metaller, som då voro
kända, från varandra. Archimedes’ metod åtnjöt på
grund härav under hela medeltiden det allra största
anseende, såsom de arabiska handskrifterna angående den
tidens vetenskap visa. Då kemistens viktigaste uppgift
vid denna tid var att skilja de olika metallerna från
varandra, kallades vågen i de arabiska skrifterna för
”kemistens verktyg”.
Archimedes stod i förbindelse med den stora skola av
naturforskare i Alexandria, som upptecknade och
utvecklade den antika vetenskapen, och därifrån härstamma
de förnämsta arbetena angående den klassiska antikens
kemi. Därefter övergick den kemiska kunskapen till
araberna och från dem till västerlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
