Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Grundläggandet av den vetenskapliga kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Vid början av den nya tiden verkade i Italien och
Frankrike en man av alldeles utomordentligt snille och
arbetskraft, nämligen Lionardo da Vinci (1452-1519)
som liksom Archimedes var ingenjör. Han uttalade den.
åsikten att planeterna bestå av i huvudsak samma slags
materie, som jorden. Detta stod i strid mot Aristoteles’
mening att planeterna bestå av ett finare ämne än jorden,
vilken mening även delades av Tycho Brahe. Lionardo
hade också helt andra åsikter angående förbränningen, än
de på hans tid vanliga. Han sade nämligen att luft
förbrukas vid förbrännings-processen, och att djur ej kunna
leva i en luft, som ej förmår underhålla förbränning.
Tron på Aristoteles’ ofelbarhet började att vackla,
Aristoteles’ skrifter, som ända från vår tidräknings
början till den nya tidens gryning, enväldigt behärskat den
naturvetenskapliga uppfattningen, drogos i tvivelsmål till
den grad att Petrus Ramus år 1536 på kyrkoportarna i
Paris uppsatte tesen ”Alla Aristoteles’ läror äro falska”,
vilket av den förhärskande aristoteliska skolan ansågs
såsom ett lika svårt brott som gudsförnekelse. Baco av
Verulam (1561–1626) framhöll att den enda
fruktbärande metoden för vetenskaplig forskning är grundad på
iakttagelse av försöksresultat.
Vid denna tid började man göra noggranna försök
angående gaserna.
Holländaren van Helmont
(1577-1644) införde begreppet gas. Förut hade alla gaser
betraktats såsom, och kallats för, luft. Van Helmont
påvisade emellertid att den gas som vi nu kalla kolsyra, som
utvecklas vid jäsning av öl eller vin eller vid
behandling av kalksten eller pottaska med syror och som även
utströmmar ur jordsprickor, är av helt annan natur än
vanlig luft. Van Helmont använde också flitigt vågen
och förvärvade den erfarenheten att ingen förlust av
materia äger rum vid kemiska processer och är så i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
