Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Elden, oxidation och reduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
varit brukligt inom hela Sverige och behållits särskilt
länge i skogslandskapen, såsom i Norrland och
Värmland, men även i Västergötland och Småland. Det har
också intill för ganska kort tid sedan varit vanligt i
Finland.
I stället för att ”vrida” eller ”borra” eld kan man
också ”såga” eld genom att draga en träkäpp fram och
tillbaka över ett annat trästycke som ligger i kors mot
detta (se Fig. 3). Som exempel kan följande anföras
enligt Keyland: ”Sagesmannen Tor Hamrin, Håns by,
Vemdalens socken Härjedalen, vilken å bilden
förevisar en i hans hemtrakt använd metod att gnida eld,
begagnande sig av tvänne torra störstumpar med något
murken, fjunig yta. Gnidkäppen föres i hastigt tempo
och med starkt tryck upp och ned tills det börjar ryka
och slutligen till följd av hettan uppstår en gnista, som
av en medhjälpare skyndsamt uppfångas med fnöske.
Arten av gnidträ varierar och t. ex. tall kan begagnas
lika väl som gran. Sådan gnidning förekommer tillfälligt,
då man i skog och mark befinner sig i saknad av andra
elddon. Ett annat sätt (Fig. 4) tillgår så att man tar en
käpp eller stör, helst en al, samt tar den i bänd mellan
ett par torra trädstycken och gnider så länge tills det
tar eld”. Till torrt trä tog man ofta stugans väggar
eller dörrar men ännu bättre ändarna av
timmerstockarna vid husknuten. Dessa äro vanligen genom
inverkan av sol och fukt murkna och deras ojämnheter äro
då fyllda av ett snustorrt trämjöl. Naturligtvis måste
man därvid vara försiktig att ej åstadkomma vådeld.
Även gamla murkna trästubbar användas av liknande
grunder. Trämjölet ersätter i detta fall fnöske.
Eld åstadkommen på detta sätt, kallas ”gnideld” och
enligt lektor Brate är ordet ”gnista” härlett av ”gnida”.
Detta jämte metodens synnerliga enkelhet tyder på dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
