Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Elden, oxidation och reduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
–-
Brand hade först framställt den ur urin och 1769 fann
Gahn fosfor i djurens ben. Scheele grundade 1775 en
ännu mycket använd metod för framställning av fosfor
med aska av brända ben såsom utgångsmaterial. Denna
aska består av kalciumfosfat. Den behandlas med
svavelsyra, då man får surt kalciumfosfat, som glödgas med
kol, då fosfor avgår i gasform och förtätas till fast form
vid inledning i vatten.
Man använde nu fosfor såsom tändsats. Det visade
sig ej lämpligt att begagna detsamma oblandat. De
första fosforstickorna tillverkades (1816) av fransmannen
Derosne. 1832 togs denna tillverkning i stor skala upp
av Kammerer i Ludwigsburg och ungefär samtidigt av
en engelsk apotekare John Walker. Tändsatsen som
bestod av kaliumklorat jämte fosfor tändes under
explosionsartat utkastande av brinnande smådroppar. Böttger
ersatte därför (1834) kaliumkloratet med blysuperoxid,
Preschel satte 1832 därtill blynitrat. Så småningom
utarbetades allt bättre recept för tändsatsens tillverkning, av,
bland andra, den berömde kemisten Wöhler (1854).
Fosforstickorna voro i många avseenden utmärkta,
och tändsticksindustrien gjorde med deras införande ett
storartat uppsving. Men de förde också stora olägenheter
med sig. Till följd av deras lättantändlighet
förorsakades eldsolyckor, fosforns stora giftighet gav anledning
till ofrivilliga eller avsiktliga förgiftningar i stor
utsträckning, och arbetarna i tändsticks fabrikerna angrepos av en
förfärlig sjukdom i käkbenet och tandköttet, fosfornekros.
Emellertid upptäckte Schrötter 1847 att om den gula
fosforn upphettas till 260 grader i ett slutet kärl, så
övergår den till en annan form, så kallad röd eller amorf
fosfor, som har helt andra egenskaper än den gula
fosforn. Den har, såsom namnet anger, en mörkt röd färg,
lyser ej i mörkret, tändes ej vid låg temperatur och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>