Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Elden, oxidation och reduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
framför allt värdefull genom sin ogiftighet.
Tändsticksfabrikerna mottogo den nya uppfinningen med
hänryckning. Man försökte ersätta den gula fosforn i tändsatsen
med röd fosfor. Men efter en hel del försök fann man
detta omöjligt, den röda fosforn var för litet
lättantändlig. Det dröjde dock ej länge innan Böttger i Frankfurt
(1848) kom på den lyckliga idén att anbringa den röda
fosforn i det plån mot vilket stickan ströks. Han blandade
därvid fosforn med brunsten, och tändsatsen på stickan
gjordes av en blandning av kaliumklorat och svavelantimon
jämte gummi såsom bindemedel. Därmed voro de så
kallade säkerhetständstickorna uppfunna. De gamla
fosforstickorna ha blivit förbjudna i de flesta länder (i Sverige
sedan 1901), och säkerhetständstickorna ha fullkomligt
tagit överhanden. Då mången emellertid sätter värde på
att kunna repa eld på tändstickor mot vilken (ej allt för
slät) yta som hälst, har man framställt fosforstickor i
vilka tändsatsens fosfor är ersatt med svavelfosfor
(P₂S,), som är jämförelsevis oskadlig. Tändsatsen
innehåller dessutom kaliumklorat och stundom glaspulver.
Dessa tändstickor föreslogos av Sévène och Cahen 1897
och ha funnit vidsträckt användning i åtskilliga länder,
såsom i Belgien.
Tillverkningen av säkerhetständstickor har i vårt
land vunnit en utomordentligt stor betydelse. Den kan
anföras såsom exempel på uppblomstringen av en
storindustri genom ”företagsamhet och uppfinnaresnille” i
trots av att råmaterialen saknas inom landet.
Huvudmassan i tändstickorna, aspvirket, införes till största delen
från Ryssland. Förr infördes också det i tändsatsen
ingående kaliumkloratet, men det tillverkas nu inom landet
(1895 800 ton, 1914 3,710 ton, varav ungefär en
tredjedel exporterades).
Grundläggaren av den storartade svenska tändsticks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
