Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Elden, oxidation och reduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
begagnas också såsom ett kraftigt oxidationsmedel.
Oxidationsmedel såsom ozon, vätesuperoxid och
kaliumpermanganat användas inom medicinen för att förstöra
illaluktande ämnen och mikroorganismer.
Nära oxidationsmedlen stå kloreringsmedlen. Vätgas
kan brinna med låga i klor lika väl som i syrgas.
Därvid bildas klorväte medan i syrgas (eller luft) bildas
vatten. Likaså brinner lysgas i klor med en rödaktig,
starkt sotande låga. Tunna blad av koppar eller stanniol,
förbrinna om de införas i klor, under livlig gnistkastning,
till koppar- eller tennklorid. En glödande järntråd införd
i klorgas förbrinner till ett rödbrunt pulver av järnklorid.
Hypokloriter, som fås genom inledning av klor i en
lösning av alkali, t. ex. kalihydrat, kunna verka både
såsom oxidations- och kloreringsmedel. De användas
såsom blekmedel och desinfektionsmedel. Mest
bekant bland dem är klorkalken. Med luftens kolsyra eller
andra svaga syror ge de underklorsyrlighet, HOCI,
som sönderfaller i klorväte HCl och syre och verkar
starkt oxiderande. Med klorväte ge de däremot klor,
som också är ett starkt blekmedel och
desinfektionsmedel. Klorkalk fås genom inledning av klor i släckt
kalk och är ett gulvitt pulver med stark klorlukt, som
tillverkas i stora mängder. Då klor borttages ur en
klorförening, kallas detta också för reduktion, och därtill
kunna användas en hel del av de ämnen som borttaga
syre ur oxider, d. v. s. reduktionsmedel. De äldsta och
mest använda reduktionsmedlen vid hög temperatur äro
kol, koloxid och vätgas. Starkare verka metallerna
magnesium, kalium och aluminium. I lösningar användes
metallen natrium såsom amalgam, d. v. s. löst i
kvicksilver, vidare zink och järn i pulverform. En stor del
kemiska föreningar av låg oxideringsgrad, såsom
svavelsyrlighet, under fosforsyrlighet, oxalsyra, hydroxylamin,
aldehyder och ferrosalter äro mycket använda reduktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
