Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kiselsyrans kulturvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
sådan omvandlingspunkt. Fysiskt taget förblir det i dess
väsentliga egenskaper en vätska. Därpå beror dess
genomskinlighet. Man tillverkar också ogenomskinligt glas,
så kallat mjölkglas, genom att till vanligt smält glas sätta
kroppar, som lösa sig i hetta men kristallisera ut vid
avsvalnande. Sådana kroppar äro oxiderna av tenn eller
zink, vidare flusspat och benaska (kalciumfosfat).
Endast därigenom att glasets beståndsdelar icke
utkristallisera vid avkylning, bibehålles genomskinligheten.
Visserligen äro också kristaller genomskinliga, såsom
glimmerblad (marienglas) och bergkristall, men endast i
sällsynta fall, såsom de båda nämnda, förekomma de i så
stora stycken att de kunna tjänstgöra såsom glas. Dessa
båda ha nog också sedan många årtusenden använts
såsom glas, men i någon större utsträckning har detta ej
kunnat äga rum. Det är smältorna av åtskilliga silikat
och fosfat samt borat som denna egenskap, att förvandlas
till glas då de stelna, tillkommer.
Utan denna silikaternas egenskap, som är så
ogynnsam för kemisten, skulle mänskligheten vara okunnig om
glaset. Kulturen i de solfattiga kalla länderna kan
knappast tänkas möjlig utan fönsterglaset. Man kan
föreställa sig huru olyckligt ställda våra förfäder voro, som
fingo nöja sig med små titthål i väggen, som voro
tillstängda med träluckor eller genom vilka i bästa fall
ljuset insläpptes med föga genomskinliga ämnen såsom horn,
djurhinnor, tunt lärft eller oljat papper kanske i något
sällsynt fall marienglas. Det mesta dagsljuset kom nog
genom det öppna rökfånget över spiselhärden.
Annorlunda var det i den soliga södern, där man ej behövde
utestänga den kalla ytterluften annat än i undantagsfall.
Men ännu större gagn har glaset gjort vetenskapen. Den
har för forskaren öppnat himlarymdernas oändlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
