Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kiselsyrans kulturvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
brytning, men svag färgspridning eller tvärt om. Vid
den tiden kände man egentligen endast två slags optiskt
olika glas, de blyfria kronglasen och de blyrika
flintglasen samt övergångar mellan dessa ytterligheter. Detta
var ett allt för ringa material att röra sig med vid
konstruktionerna. ”Under år av arbeten hava vi”, säger Abbe
om sig själv och sin medarbetare Carl Zeiss, ”drivit så att
säga fantasioptik jämte verklig optik. Vi ha tagit
konstruktioner i betraktande, vid vilka ett hypotetiskt glas
begagnades, som alls icke förefanns i verkligheten, i det
att vi diskuterade de framsteg, som skulle möjliggöras om
en gång glasfabrikanterna skulle förmås att intressera sig
för optikens högre uppgifter.” Man gjorde försök med
vätskor, som hade de sökta egenskaperna, och dessa
försök slogo synnerligen väl ut, men kunde av lätt begripliga
skäl ej överföras i praktiken. Slutligen kom en ung
doktor Otto Schott, som läst Abbes framställningar i denna
fråga och anmälde sig till samarbete. Först
framställdes glassmältor i liten skala, mellan 20 och 60 gram, av
kombinationer av alla slags kroppar, som kunde ingå i ett
glasartat ämne. Dessa produkter undersöktes med
spektroskopets hjälp i avseende på deras optiska egenskaper
och slutligen lyckades man vinna understöd från det
preussiska undervisningsministeriet. På detta sätt
grundlades 1884 det berömda Schottska glaslaboratoriet, som
redan efter några få år lyckades framställa ett stort
antal nya glassorter, som hade de av Abbe fordrade
egenskaperna, varigenom det blev möjligt att i hög grad fullända
mikroskoptekniken och över huvud taget framställningen
av alla slags optiska instrument. Men man nöjde sig ej
med detta stora resultat. Genom utprovning fann man
också glassorter som hade önskade egenskaper gentemot
värme, exempelvis som egna sig för förfärdigande av
termometrar, vilka så litet som möjligt ändra sin noll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
