Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jordskorpans kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
bergart, finnas alla slags övergångar. Då bergarten är
kristallinisk kan man utröna vilka mineral ingå i densamma.
Clarke ger följande tabell:
Fältspat-arter utgöra....
Hornblende och pyroxén utgöra
...
59,5 procent
16,8
””
Kvarts
Glimmer.
12.0
3,8
””
De återstående 7,9 procenten utgöras av mineral, som
ingå i ringare grad.
Fältspaterna utgöra huvudmassan. Därnäst komma
de järn- och magnesiumhaltiga silikaten och i tredje rum-
· met den rena kvartsen.
Där dessa bergarter komma i beröring med luft och
vatten undergå de en långsam sönderdelning. Denna kan
dels ske på mekanisk väg, dels också vara av kemisk natur.
Bland de mekaniskt verksamma faktorerna må följande
nämnas. Glaciärerna slipa de underliggande bergarterna,
huvudsakligen med hjälp av stenar och sand som medföras
av dem. Ur de på detta sätt söndermalda bergarterna
avlagras de grövre delarna vid glaciärens
nedsmältningsställen, de mindre partiklarna borttransporteras av
jökelälvarna, som därav få ett mjölklikt utseende. På liknande
sätt utöva vågorna en nedbrytande och söndermalande
verkan på strandklipporna, och de framströmmande
floderna erodera berggrunden. Vatten tränger in i sprickor
uti bergarten och fryser sedan, då temperaturen sjunker
under fryspunkten, varvid sprickorna utvidgas, så att
slutligen klippstycken eller mindre delar sprängas loss.
Vinden driver fram sand som slipar av klipporna såsom en
sandbläster, så att de småningom få utseendet av ruiner.
Detta äger särskilt rum i ökentrakter, där sanden icke
bindes av växtlighet. Växter som fått rotfäste på klipporna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
