Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jordskorpans kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
men även andra kalksalter såsom sulfat, fosfat eller
fluorid, vidare de gelatinösa hydraten av järn eller
aluminium, ävenså lera och bituminösa kroppar. I de flesta
fall är den infiltrerade massan till kvantitet underlägsen
sanden, men fall finnas då den överträffar sanden i
mängd. Allteftersom det inträngda materialet mer eller
mindre väl utfyller sandens porer uppkomma mer eller
mindre kompakta sandstenar. Stundom kristalliserar den
hopfogande massan och innesluter sanden i kristallerna.
Vid Fontainebleau finnes kristallinisk kalksten, som
innehåller mellan 50 och 95 procent sand. Sandstenens
sammansättning är naturligtvis beroende både på den
ursprungliga sanden, som kan bestå av ren kvartssand
eller innehålla fältspat eller glimmer o. s. v. och på det
infiltrerade sammanhållande materialet.
Då större brottstycken av bergarter sammankittas
kallar man de så uppstående bildningarna konglomerat,
puddingsten, breccia, gråvacka o. s. v.
En märkvärdig form av kiselsten är flintan, vilken
spelat en framstående roll i kulturellt avseende. Man
kan väl tänka sig att sådant kiselslam som finnes på
havsbottnen småningom hårdnat genom infiltration av löst
kiselsyra som kristalliserat ut mellan kiselskeletten av de
forna diatomacéerna eller radiolariorna. Flintan är
nämligen mikrokristallinisk och ej amorf, såsom ofta påstås.
Å andra sidan har man antagit att flintan avsatt sig på
gamla kalkskal och att kalken blivit utlöst och
småningom ersatts av kiselsyra. Sådana så kallade
pseudomorfoser efter koraller äro välbekanta från Tampa i Florida.
Detta motsvarar i viss mån de förkislade skogarna i
Egypten och Arizona, där kiselsyrelösningar trängt in
i trädrester ur vilka den organiska substansen
småningom avlägsnats. Andra flintor ha tydligen avsöndrats
kring kiselnålar från havssvampar. Detta synes vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
