Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jordskorpans kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
antyda att skiffrarna i fråga ursprungligen avsatts på
havsbottnen. Ett liknande förhållande äger rum med de
bekanta marmorlagren i Carrara.
Det är således tydligt att nämnda bergarter
förvandlats från vanliga sedimentära avlagringar till kristalliniska
skiffrar. Denna förvandling har ägt rum under
inflytande av en hög värmegrad. Denna kan ha förorsakats
därav att magma trängt in i det sedimentära lagret
och upphettat de kringliggande skikten till en mycket hög
temperatur, varefter de långsamt svalnat. Eller också
kunna de ursprungligen lösa avlagringarna hava täckts
av djupa nya skikt eller genom veckningar eller
förskjutningar bragts till stora djup under jordytan. Nu stiger
temperaturen under jordytan med omkring 30 grader för
varje kilometer. Om sålunda lagren i fråga kommit
några tiotal kilometer under jordytan har detta varit
tillräckligt för att höja temperaturen så att en stark
kristallbildning kunnat äga rum. Det är också tänkbart att vid
de starka mekaniska påverkningarna vid veckningar och
förkastningar den nödiga höga värmegraden
åstadkommits. Vid dessa höga värmegrader har i allmänhet ett
avskiljande av vatten ur de vattenhaltiga mineralen
(dehydratation) ägt rum i motsats till vad som försiggår i
närheten av jordytan. Kolhaltiga rester av organismer
ha förvandlats till kol i grafitens form.
En fråga, som är av utomordentligt stort intresse,
nämligen huru länge jorden, som otvivelaktigt
ursprungligen varit alltigenom gasformig, haft en fast skorpa,
delvis betäckt med hav, har genom de senaste årens
forskningar fått ett ganska bestämt svar. I början av detta
århundrade var man benägen att antaga att sagda tid
omfattade omkring 100 millioner år. Den uppskattning som
ansågs vara mest pålitlig gavs av Joly, som beräknade att
det skulle behövts 95 millioner år för floderna för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
