Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jordskorpans kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
till havet nedföra den mängd koksalt som finnes däri.
Geologerna voro dock benägna att tillskriva den tid
under vilken organiskt liv funnits på jorden en större längd,
omkring 1,000 millioner år. Alla uppskattningar voro
likväl i hög grad osäkra.
Upptäckten av de radioaktiva företeelserna har
föranlett en stor ändring på detta område. Om ett
radiumpreparat förvaras i ett vanligt glasrör, så får detta
småningom en mörkviolett färg, som går bort vid
upphettning. Denna färgning beror på den från
radiumpreparatet utgående strålningen, och färgförändringen sker
desto hastigare, ju mer strålar utsändas av preparatet.
Nu kände man sedan länge, att åtskilliga mineral, såsom
turmalin och glimmer, om de i form av tunna skivor
betraktas genom mikroskop, ofta visa egendomliga mörka
knutar, så kallade ”pleokroitiska gårdar” dessa mörka
ställen visa nämligen pleokroism d. v. s. olika färg i olika
riktningar då de observeras i polariserat ljus. Joly
påvisade 1907 att de mörka ställena bero på strålning från en
liten kärna av radioaktivt uranhaltigt material i deras mitt.
Genom mätning av denna kärnas storlek och uranhalt
samt den dunkla fläckens färgstyrka kom man till den
slutsatsen att ett preparat härstammande från den
undre devontiden är omkring 400 millioner år gammalt.
-
Då de radioaktiva ämnena omvandlas avgiva de
helium och giva såsom slutprodukt bly. Denna omvandling
sker utomordentligt långsamt, så att en ton uran under
ett år avger 0,11 kubikcentimeter helium och 0,13
milligram bly. Nu finnas åtskilliga radioaktiva mineral och
dessa innehålla såväl helium som bly. Strutt (numera Lord
Rayleigh) har inlagt stor förtjänst genom att uppmäta
förhållandet mellan mängden uran och helium i en del mineral
av känd geologisk ålder, medan Holmes och Lawson
undersökt förhållandet mellan mängden bly och uran. Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
