Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Malmer och fossilt bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Kolsyre våte kväve
44.4 49.4 6.2
Cellulosa
Lignin ....
Ved, medeltal
Vitmossa, Sphagnum....
Lätt torv från ytlagren
Torv från Hör i Skåne,
medeltal
.....
Svart tung torv
49.3 43.4 6.2
49.9 42.4 6.5
47.1 47.0 5.9
1.I
1.2
50.6 42.6
5.9
0.9
......
54.1 37.3
6.8
1.8
59.7 32.6
5.5
2.2
57.0 35.7 5.9
1.4
74.9 18.5
5.3
1.3
1.2
Tyskt brunkol från Teuditz
Amerikanskt d:o, medeltal...
Brunkol från Sardinien..……….
Westfaliskt stenkol fr.
Arnsberg...
Amerikanskt stenkol fr. Pa.
Md. Va.
......
Amerikanskt stenkol fr. Ohio,
Ind. Ill. Io. Mo........
82.3 1.00 6.5
83.8 29.7
5.0
1.5
87.5
5.9 5.2
1.6
82.9
9.9 5.7
1.5
83.6 9.0 5.5
1.9
84.2 8.8
5.6
1.4
...
92.7 3.1
3.4
0.8
97.5 1.6 0.6
0.3
Skotska stenkol, medeltal...
Engelska »
Antracit från Wales
»
.......
Bajewka: Ural
Ju större förvandlingsprocess de organiska
växtresterna undergått desto högre har kolhalten stigit.
Kvävehalten har behållit sig nära oförändrad, mängden väte
har sjunkit, dock ej så synnerligen mycket förr än vid
övergången till antracitstadiet. Däremot har syret
sjunkit ungefär lika mycket som kolmängden stigit, så att
deras sammanlagda mängd utgör omkring 93 procent, utom
för antraciten där denna summa överstiger 96 procent.
Såsom rimligt är kan förkolningen ha gått längre i den
mest kolhaltiga torven än i det kolfattigaste brunkolet,
och det starkast förkolade brunkolet är likvärdigt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
