Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Energikällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL IX.
ENERGIKÄLLOR.
I det föregående har endast omnämnts att vid den
kemiska inverkan mellan två eller flera kroppar nya
kroppar uppkomma ofta visande egenskaper, som i hög
grad avvika från de reagerande ursprungliga kropparnas.
Så bildas genom förening av den gröngula gasen klor
med den lätta metallen natrium det välbekanta koksaltet,
som alls icke synes visa någon likhet med
utgångsmaterialet. Det är denna egendomlighet, som ligger till grund för
den oändliga rikedom av material med starkt växlande
egenskaper, som kemien skaffar oss. Men det är ej endast
materialet som ändrar sig vid den kemiska processen utan
även energiinnehållet, vilket vanligen tager form av en
värmeutveckling. Denna kan ofta vara högst betydande,
såsom exempelvis i nyss nämnda process, då vid förening
av 35,5 gram klor med 23 gram natrium till 58,5 gram
fast koksalt ej mindre än 97,690 gramkalorier frigöras.
En gramkalori är en hundradedel av den värmemängd
som åtgår för uppvärmning av ett gram vatten från o til!
100 grader, d. v. s. från fryspunkten till kokpunkten. Den
nämnda värmemängden skulle således vara tillräcklig för
att värma upp 977 gram, eller nära en liter, vatten från
o till 100 grader. Det händer också att den vid
föreningen uppkommande värmeutvecklingen är negativ. Så till
exempel förbrukas 5,520 gramkalorier då 197 gram guld
förbindas med 127 gram jod till guldjodid. Denna pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
