Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Elektriciteten och kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL X.
ELEKTRICITETEN OCH KEMIEN.
Under 1700-talet tilldrogo sig de stora
elektricitetsmaskinerna, i vilka elektricitet åstadkoms genom
gnidning av glasskivor mot särskilt preparerade kuddar, den
största uppmärksamhet, särskilt på grund av de elektriska
urladdningarnas verkan på människokroppen. Man
försökte därför också den elektriska urladdningens
inverkan på alla slags då kända material och gjorde åtskilliga
intressanta iakttagelser. Så fann Beccaria att metalloxider
på detta sätt kunde reduceras så att ur dem metaller,
såsom zink och kvicksilver frigjordes. Van Marum fann
också att den omvända processen kunde äga rum vid
närvaro av luftens syre, så att exempelvis bly oxideras.
Han upprepade också i stor skala försök av den store
Priestley angående elektricitetens inverkan på vätskor
såsom vatten och alkohol, varvid vätgas utvecklades.
Detsamma ägde rum vid påverkan av kamfer och ammoniak,
som dessutom avgav kvävgas. Deimann och Paets van
Troostwyk sönderdelade på detta sätt vatten i väte och
syre 1789. De intressantaste resultaten vid försök med
elektricitetsmaskiner gåvo några försök av tysken
Ritter (1801) i det att den elektriska strömmen, som från
en elektricitetsmaskin leddes genom en silversaltlösning
mellan två silvertrådar som poler, överförde silvret från
den positiva polen till den negativa, det vill säga i
strömmens riktning. Emellertid hade redan året förut en epok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
