Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Elektriciteten och kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
koncentrationer synes bero därpå att dissociationen ökas
genom saltets egen inverkan på andra saltmolekyler.
Denna åsikt har med stor framgång förfäktats av den tyske
forskaren P. Walden, som funnit det viktigaste
bevismaterialet för sitt påstående i förhållandet hos saltlösningar,
i vilka lösningsmedlet utgöres av något annat ämne än
vatten.
De stora regelbundenheterna hos salt-lösningars
ledningsförmåga har gjort att man använt bestämningar av
denna storhet, som äro lätta att med stor noggrannhet
utföra, för utrönande av lösningars salthalt. Särskilt
gäller detta salthalten av havsvatten. Men även för
bestämning av salthalten hos flod- och dricksvatten, ävensom
hos i industrien förekommande lösningar, såsom melasser,
avfallslutar o. s. v. har denna metod fått stor användning.
Den har också med stor fördel begagnats för att
bestämma lösligheten hos svårlösliga salter, såsom vissa
kalksalter, klorsilver, bariumsulfat o. s. v. Även för
bestämning av salthalten hos fysiologiska vätskor, hämtade från
djur- eller växt-världen ha dessa bestämningar haft stort
värde.
Då Volta byggde de första galvaniska elementen
använde han koppar- och zinkskivor, som stodo i en
lösning av svavelsyra. I moderna element ersätter man
gärna kopparplattan, som angripes, med en kolplatta. Det
visade sig emellertid snart, att dessa element hastigt
förlorade sin kraft vid användningen. Detta beror därpå att
den elektriska strömmen, då den går genom elementet,
utfäller vätgas på kolplattan. Man kan mer eller mindre
väl avlägsna denna gas genom att tillsätta ett oxiderande
medel till svavelsyran. Så till exempel tillsätter man
kromsyra (eller kaliumbikromat) såsom i Grenets
element, som vunnit stor utbredning, särskilt för bruk
i skolor. I Bunsens element tillsättes salpetersyra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
