Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kemiska processers förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
I alla händelser voro de mätningar, som utfördes
angående dessa fenomen, allt för litet noggranna för att
man med säkerhet ur dem skulle hava kunnat härleda
bevis för den Guldberg-Waageska lagens stränga
giltighet. Lyckligtvis kunde man för gasernas vidkommande
prestera en vida bättre bevisning, grundad på den
mekaniska värmeteorien. Detta skedde redan 1867, då
Horstmann härledde den Guldberg-Waageska lagen ur de
allmänna gaslagarna, vilkas riktighet då var och alltjämt
är obestridd. Så kom 1885 van’t Hoff med sin
epokgörande upptäckt att gaslagarna äro tillämpliga på lösta
kroppar. Då vid denna tid den elektrolytiska
dissociationsteorien uppställdes, ville van’t Hoff pröva densamma
genom att undersöka om Guldberg-Waages lag var
tillämplig på detta nya fall och han fann den
förutnämnda utmärkta överensstämmelsen, ej blott för ättiksyran
utan även för fem andra svaga syror, vilket visar att
Guldberg-Waages lag även gäller för dessa kroppar i
lösning. Ett mycket stort material har sedan samlats av
Ostwald beträffande svaga syrors förhållande till denna
lag, och Bredig har utfört motsvarande undersökning
angående de svaga baserna, allt med den bästa framgång
för gaslagarna. Slutligen lyckades jag (1913) påvisa att
även salterna i ytterst utspädd lösning följa
jämviktslagen, vilket (1918) bekräftades av amerikanen
Washburn och hans lärjunge Weiland.
Vi ha ovan sett, att jämvikten vid dissociation av
jodgas är beroende på temperaturen och på gastrycket.
Detta gäller fullkomligt allmänt och ur termodynamiken
har van’t Hoff härlett lagen för temperaturens
inflytande, och Planck lagen för tryckets inflytande. Det förra
växer i proportion med det värme, som åtgår vid
sönderfallandet, det senare med den volymsändring, som
äger rum därvid, under konstant tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>