Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kemiska processers förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Dessa båda lagar, särskilt den av van’t Hoff
härledda, ha den allra största betydelse. Alla kroppar, som
förbruka värme vid sin sönderdelning, och detta är det
stora flertalet, sönderfalla vid stigande temperatur.
Det enklaste fallet är dissociationen av vatten- eller
ammoniak-haltiga salter. Dessa avgiva vid stigande
temperatur sitt kristallvatten eller sin ammoniakhalt. Därvid
gäller den lagen att vattenångornas tryck över dessa
salter är oberoende av huru mycket vatten avdunstats (till
en viss grad) och endast beror av temperaturen,
alldeles som vattenångans tryck över vatten. Så fann t. ex.
Debray (1868) för natriumfosfat, Na₂HPO4, som
kristalliserar med 12 molekyler kristallvatten att vid 31,5°
C. detta salts ångtryck är 30,2 millimeter, medan
vattnets ångtryck är 34,33 mm. Natriumfosfatet behåller
ångtrycket 30,2 ända till dess så mycket vatten
avdunstat, att fem molekyler vatten bortgått, då således
sammansättningen är Na,HPO,+7H₂O. Vid denna punkt
sjunker ångtrycket plötsligen till 21,3 m. m., vilket värde
det bibehåller till dess allt vatten bortgått, då
naturligtvis ångtrycket sjunker till noll, allt vid 31,5 ° C.
Liknande regelbundenheter gälla för de ammoniakhaltiga
salterna. Dessa vatten- och ammoniak-haltiga salter
kunna undersökas vid lätt åtkomliga temperaturer, vilket
medför stor säkerhet vid bestämningarna.
Alldeles samma lagar gälla för alla de fall då en
fast (eller flytande) kropp avger en gas. Ett i praktiskt
avseende mycket viktigt fall förekommer vid
kalkbränningen. Utgångsmaterialet är i detta fall kalksten, vars
kemiska
namn är kalciumkarbonat, CaCO3, som avger
kolsyra, CO₂, vid uppvärmning, så att bränd kalk,
kalciumoxid, CaO, återstår. Redan vid vanlig temperatur har
kalksten ett visst kolsyretryck, men det är så lågt att det
undandrager sig varje mätning, och det är i varje fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
