Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kemiska processers förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
I detta fall har trycket ett märkbart inflytande
emedan vid sönderfallandet två molekyler vatten ge en
molekyl syrgas jämte två molekyler vätgas och två molekyler
kolsyra ge en molekyl syrgas jämte två molekyler
koloxid, så att volymen enligt Avogadros lag vid
sönderdelningen stiger i proportionen två till tre. Vid låga
dissociationsgrader stiger enligt Guldberg-Waages lag den
dissocierade andelen i förhållandet 1 till 2,15 om trycket
sjunker i förhållandet I till 0,1. Med andra ord, vi skulle
få multiplicera siffrorna i föregående tabell med 2,15
för temperaturerna 1227° och 1727 °, för att få
dissociationsgraderna vid en tiondedels atmosfärs tryck. Vid
2227° är faktorn något mindre.
Med hjälp av det kända värdet å
förbränningsvärmet för koloxid och vätgas kan man beräkna
dissociationsgraden för kolsyra och vattenånga vid vilken
temperatur som hälst enligt den av van’t Hoff givna
relationen (se sid. 236). I själva verket ändrar sig
förbränningsvärmet något med temperaturen och är ej fullt säkert
känt vid mycket höga temperaturer, vilket måste tagas
i betraktande, då man söker utröna noggrannhetsgraden
av de så funna resultaten.
De ovan givna siffrorna äro av ett betydande
praktiskt värde, ty kolsyra och vatten bildas vid
förbränningen av alla i praktiken använda bränslen. Om det till
exempel är fråga om vilken temperatur kan uppnås vid
förbränning av en viss mängd av ett bränsle och en viss
mängd syrgas eller luft, får man ej utan vidare antaga,
att förbränningen är fullständig utan hänsyn måste
tagas till förbränningsgasernas jämviktsförhållanden vid
temperaturen i varje ögonblick under
förbränningsprocessen. Dylika beräkningar äro av värde exempelvis
för beräkning av kraftutvecklingen vid
explosionsmotorer, vid beräkning av gastrycket i kanoner o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
