Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kemiska processers förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Även vid andra viktiga processer måste hänsyn
tagas till jämviktsförhållandena mellan
reaktionsprodukterna. Så till exempel tillverkar man salpetersyra av kväve
och syre i ljusbågens hetta enligt Birkeland-Eydes
metod. Därvid uppstå föreningar av syre och kväve, som
förbruka värme vid sin bildning. Härav följer enligt
van’t Hoffs relation att det är förmånligt för utbytet att
använda högsta möjliga temperatur. Svårigheten därvid
är att vid den därefter skeende avkylningen processen
går i omvänd led, så att kväve och syre återbildas. Det
gäller därför att åstadkomma denna avkylning så hastigt
som möjligt för att undandraga de värdefulla
produkterna från förstöring, så gott sig göra låter.
Vid den Haberska processen framställer man
ammoniak NH,, ur väte och kväve. Vid ammoniakens
bildning blir värmet fritt och, teoretiskt taget, borde man få
desto mer ammoniak ju lägre man hölle temperaturen.
Men här möta vi en annan svårighet. Vid låga
temperaturer förlöper processen ytterligt långsamt så att utbytet
blir försvinnande litet inom rimlig tid. Man måste
därför vid ammoniak fabrikationen ingå en kompromiss och
välja en måttligt hög temperatur (500-600 °). I detta
fall ökas också utbytet vid ökat tryck eftersom ur tre
molekyler väte och en molekyl kväve bildas två molekyler
ammoniak, eller med andra ord volymen sjunker till
hälften vid ammoniakbildningen. Man borde därför,
teoretiskt taget, använda utomordentligt höga tryck vid
processen. Här sätter emellertid de använda materialens
hållbarhet en gräns för ernående av de bästa tänkbara
resultaten och man får nöja sig med tryck av 150 till 200
atmosfärer.
En klassisk undersökning på detta område utfördes
1862-1863 av den utmärkte franske kemisten M.
Berthelot och Péan de St. Gilles. Om ättiksyra och alkohol blan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
