Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kemiska processers förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
löpa i motsatt led, så att i varje tidsmoment lika mycket
nybildas av varje i reaktionen deltagande kropp som det
som omsättes av samma kropp. Även Guldberg och
Waage studerade Marggrafs klassiska jämviktsreaktion för
att exemplifiera sin lag.
Dessa jämviktsförhållanden äro emellertid mycket
komplicerade. Dels stå de olösta delarna av
bariumkarbonatet och bariumsulfat i jämvikt med de i lösning
befintliga mängderna av samma ämnen. Dels äro dessa
lösta delar delvis elektrolytiskt dissocierade, så att deras
ioner stå i jämvikt med de motsvarande odissocierade
delarna. Detsamma gäller för de båda andra i lösningen
ingående salterna, alkalikarbonat och alkalisulfat. Trots
dessa stora komplikationer kommer man till det av
Guldberg och Waage teoretiskt och experimentellt funna enkla
resultatet att mängden av det i lösningen
förekommande alkalikarbonatet skall stå i ett bestämt förhållande till
mängden av löst alkalisulfat, hur stor denna än må vara.
Naturligtvis förutsättes konstant temperatur.
Då lösta kroppar förhålla sig som gaser enligt
van’t Hoffs lag, så bör lösligheten av en kropp förhålla
sig som ångtrycket av en vätska. Följaktligen bör
van’t Hoffs regel om temperaturens inflytande också
gälla för en kropps löslighet, så att man bör kunna beräkna
lösningsvärmet ur löslighetens ändring med
temperaturen. Van’t Hoff visade att hans teori även i denna punkt
väl överensstämmer med erfarenheten.
Om man sätter en syra till en lösning av en annan
syras salt, exempelvis saltsyra till kaliumnitrat
(kaliumsalt av salpetersyra) så utdriver den tillsatta syran delvis
den andra syran, så att jämvikt inträder. I förevarande
fall, som är mycket enkelt, då saltsyra och salpetersyra
äro lika starka, får man lika stora mängder kaliumklorid
(saltsyrans salt) och kaliumnitrat, om man blandar ek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
