Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Cellulosans landvinningar, kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
Kautschuken vinnes ur mjölksaften från ett stort
antal i tropikerna förekommande växter, tillhörande olika
växtfamiljer, särskilt euphorbiacéerna, artocapéerna och
apocynéerna. Brasilien lämnade förr hälften av all
kautschuk och den bästa kallad para-kautschuk erhålles från
Hevea brasiliensis. Om kautschuken behandlas vid vanlig
temperatur med klorsvavel, S₂Cl₂, eller vid 160-180 med
svavel bindes detta och kautschuken undergår en viktig
förändring, som kallas vulkanisering. Det har större
motståndskraft mot mekanisk, termisk och kemisk
påfrestning än den icke vulkaniserade kautschuken. Vid
hög svavelhalt hårdnar den och kallas ebonit. Då
kautschuken åldras, hårdnar den också. Man antar att
hårdnandet beror på att molekylerna, som ha
sammansättningen (CH)n bilda allt större komplexer med tiden, d.
v. s. att n i formeln sakta växer. Man känner åtskilliga
metoder att ”regenerera” den genom förhårdning
försämrade varan. Dylik ”regenererad” vara inlägges i ganska
stor mängd i den nyframställda vulkaniserade
kautschuken utan att dennas egenskaper märkbart försämras. Den
mest värdefulla egenskapen hos kautschuk är dess så
kallade elasticitet, d. v. s. förmåga att uthärda betydande
formförändringar, som emellertid gå tillbaka då de
formockså många namn i olika länder såsom melinit, lyddit,
shimosit o. s. v.
Man ser ofta påståendet att tyskarna, för att förbereda
kriget, långt i förväg lagt beslag på världens
stenkolstjäreproduktion och genom kontrakt förbehållit sig densamma
flera år framåt, samt vidare att de byggt
färgämnes-fabriker i samma syfte. Enligt trovärdig uppgift från tyskt
vetenskapligt håll, var detta så långt ifrån fallet, att den
tyska krigsledningen tvärtom visade en obegriplig brist på
förståelse för den kemiska industriens militära betydelse. I
alla fall var det denna, som möjliggjorde Tysklands
storartade framgångar under de första krigsåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
