- Project Runeberg -  Kemien och det moderna livet /
291

(1919) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Cellulosans landvinningar, kautschuk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291
förändrande krafterna upphöra (vetenskapligt kallas
detta tänjbarhet).
Samma procentiska sammansättning som kautschuk
har det flyktiga, vid 37° C. kokande kolvätet isoprén,
CH, som också bär det mer vetenskapliga namnet
metyl-butadién. Man har funnit att detta vid måttlig
upphettning (under 100° C.) övergår till en
kautschukliknande kropp, som kan vulkaniseras. Denna process
pågår redan vid vanlig temperatur, men drager då
mycket lång tid. Processen kan påskyndas genom olika
katalysatorer. Den består uti en så kallad polymerisering
av molekylerna så att molekyler (C,H¸)n bildas, där n
är ett troligen mycket stort tal. Omvänt kan man ur
kautschuk genom torrdestillation vinna isoprén.
Professor C. Harries i Kiel hade sedan många år
jämte talrika lärjungar studerat kautschukens kemi, och
därigenom förberett möjligheten för konstgjord
kautschuks framställning då denna i Augusti 1909 av F.
Hofmann och C. Coutelle lyckligt utfördes i Elberfelder
Farbenfabriken. Sedan dess har denna fabrikation gjort
nya framsteg. Ej endast isoprén har tjänat som
utgångsmaterial för tillverkning av konstgjord kautschuk utan
även två andra därmed närbesläktade kolväten, nämligen
butadién, som vid vanlig temperatur är gasformigt
dess kokpunkt är -4° C. och vätskan
dimetylbutadién, som kokar vid 69° C. Ett stort antal artiklar
såsom automobilringar, kablar och snören ha tillverkats av
polymera, helt enkelt genom långvarig uppvärmning
vunna omvandlingsformer av dessa tre kroppar.
Tillverkningen bedrives av Continental Coutchouc und
Gutta-Percha Compagnie i Hannover. De nämnda varorna ha
tillräckligt länge varit i bruk för att man skall kunna
säga att de äro fullt likvärdiga med den naturliga
kautschuken. Men här spelar prisfrågan den avgörande rol-
―――

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 27 00:14:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemien/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free