Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Kemien och brödfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
egentliga sädesväxterna taga ut ur jorden per hektar
årligen: vete omkring 70 kg. kväve, 30 kg. fosforsyra, 58 kg.
kali och 15 kg. kalk, råg ungefär lika mycket, korn likaså,
dock något mindre kväve, havre 58 kg. kväve, 25 kg.
fosforsyra, 90 kg. kali och 22 kg. kalk. Åkerärter förbruka
lika mycket fosforsyra och kali som havre, men dubbelt
så mycket kväve och tre gånger så mycket kalk. Potatis
behöver mycket kali, omkring tre gånger så mycket som
vetet. Andra rotväxter fordra mycket mera, såsom
rovor 160 kg. kväve, 60 kg. fosforsyra, 220 kg. kali och 110
kg. kalk. Ängshö tar något mer kväve ur jorden än vete,
dubbelt så mycket kali och 3,5 gånger så mycket kalk.
Dessa siffror gälla för väl brukad jord under klimatiska
förhållanden, sådana som i mellersta Sverige. De från
jorden borttagna saltmängderna äro naturligtvis nära
proportionella mot skörden, varav man lätt kan förstå huru
pass mycket de kunna växla från år till år och från trakt
till trakt.
De salter som borttagas ur jorden genom växterna
äro huvudsakligen nitrat, fosfat, kalisalter och
kalksalter samt i mindre grad salter av magnesia, järn och
natrium, det sistnämnda särskilt av växter, som leva vid
havsstränder eller härstamma därifrån. Beträffande
järn, natrium och magnesia finnas de vanligen i tillräcklig
mängd uti jorden. Magnesia tillsättes för övrigt genom
de vanliga kali-haltiga gödningsämnena såsom kainit och
karnallit. Kalk bör, såsom vi ovan sett, tillsättas jorden
för att främja salpeterbildningen ur organiska ämnen,
ifall jorden är allt för sur. Den räknas icke såsom
likställd med de artificiella gödslingsämnena, utan såsom
”jordförbättringsmedel”, då den vanligen kan fås i
närheten, såsom starkt kalkhaltig jord i märgelgravar o. s. v.
Den ingår för övrigt i åtskilliga av de artificiella
gödslingsämnena såsom kalksalpeter, kalkkväve och benmjöl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
