Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Kemien och brödfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
gödselns utomordentligt stora halt av bakterier ävensom
dess för jordens fysikaliska beskaffenhet viktiga
innehåll av mullämnen, som uppluckra jorden vid sin
sönderdelning, göra att dess värde är betydligt större än de
däri ingående mineralämnenas.
Varje skörd bortför från jorden, utom en massa
organisk substans, växternas askbeståndsdelar.
Därigenom utarmas jorden småningom på mineralämnen som
äro nödvändiga för växternas bestånd. Försök hava i
stort antal utförts för att med iakttagande av
vetenskaplig noggrannhet påvisa detta förhållande. De mest
långvariga försöken över jordens utarmning föreligga från
Rothamsted där på ogödd jord skörden under de tre
tjugoårsperioderna 1852-71, 1872-91 och 1892-1911
sjönk från i medeltal 18 till 11,9 och slutligen till 4,4
hektoliter korn pr hektar och år, medan samtidigt på jord
som fick ersättning för de bortförda mineralämnena
motsvarande siffror uppgingo till 43.4, 44 och 39.8, d. v. s.
voro i det närmaste oföränderliga under tidens lopp. En
mycket sorglig erfarenhet har man också gjort på många
trakter i Nordamerikas Förenta Stater, där man ej tänkt på
att till jorden återbörda de genom skördarna bortförda
mineralämnena. Farmer, som, då de först uppodlades,
gåvo en glänsande avkastning, ha under de senaste åren
ej betalat därpå nedlagt arbete, varför de utan vidare
övergivits av sina odlare, som sökt ny rikligt bärande
jord på Kanadas västra slätter. Dessa giva vid sitt
första brukande lika stora skördar som väl brukad och
gödslad jord. Däremot lämnar den för sin fruktbarhet
berömda ”svarta jorden” i Ryssland, som har sin stora
humushalt att tacka för sin färg och bördighet, ej på långt
när så stor gröda, som väl gödslad och skött jord i
mellersta Europa.
Olika växter suga ut jorden i mycket olika grad. De
20-Arrhenius, Kemien och det moderna livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
