Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Hushållningen med naturens skatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL XV.
HUSHÅLLNINGEN MED NATURENS
SKATTER.
Vi levde intill krigsutbrottet i en tid av feberaktig
utveckling. Under loppet av tio år förbrukade vi lika
mycket stenkol, som under människosläktets hela föregående
tillvaro, omkring 100,000 år. Ett liknande
förhållande gäller ett flertal andra råämnen. Röster ha därför
höjts, som frågade vart det skulle gå om vi
fortsatte på detta sätt. Likt vansinniga slösare förstöra vi
vad vi fått i arv från våra fäder, och våra efterkommande
skola ställa oss till rätta för att vi hava förskingrat deras
rättmätiga arvedel. Men de som så talade voro ett ringa
fåtal, vilkas röster snart nedtystades av det allmänna,
skrytsamma bullret över ”industriens segertåg”. De
betänksamma voro endast några vetenskapsmän, visserligen
berömda, såsom Crookes och van Hise, men de voro ju
inga ”praktiska” affärsmän, som förstode de stora
kulturbehoven. Och statsmännen som endast i sällsynta
undantagsfall sysselsatte sig med naturen utan endast med
politiken och något med juridiken och litteraturen, saknade
i de flesta fall förståelse för de vetenskapliga
beräkningarna, som betraktades såsom kuriositeter, vilka man ej
kunde värdesätta.
Det måste likväl med tillfredsställelse erkännas att
tecken till en förståelse för den förödelse som i
civilisationens namn utföres av våra dagars conquistadorer börjat
framträda hos män i ledande politisk ställning. Så till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
